Nu har det kommit till ett slut i min lilla blogg och då ska jag skriva om källorna jag har använt.
På Wikipedia.se kan man i princip söka på vad man vill och får fram ett svar vilket är bra, men eftersom vem som helst kan gå in och skriva, du och jag, är det inte alltid så att informationen stämmer, så det bästa är att alltid använda minst en till källa och inte bara Wikipedia.
Livsmedelsverket.se är en känd sida med utbildade människor som skriver och där kan inte du och jag skriva som gör att det är en säkrare källa än Wikipedia, men det bör alltid kollas upp på en annan sida också.
Sjukvardsradgivningen.se är också en väldigt bra källa för att hitta information om hälsa som kan klassa som en väldigt säker källa eftersom det är läkare som har lagt upp information där.
Det finns väldigt mycket olika källor och för att få en egen uppfattning om ämnet måste man kolla olika källor, inte bara en.
Hoppas ni har lärt er bra tips om hälsa.
torsdag 18 december 2008
Sömn
Skolsyster på Fryshustets gymnasium rekommenderar sex till nio timmars sömn för en vuxen, men det är nog inte så vanligt att ungdomar sover nio timmar på en natt, de flesta av mina kompisar har svårt att sova och jag med. Jag sover nog bara i snitt ca sju timmar per natt, men skulle behöva sova mer eftersom jag jämt är så trött för att jag blir så stressad i skolan, inte för att vi har för mycket att göra utan alla krav man har på sig. Då går man och tänker på alla dessa krav när man ska sova och då går det verkligen inte utan man är så uppe i varv.
När jag sover för lite, blir skolan lidande på grund av att jag inte orkar engagera mig och så kommer jag efter och blir ännu mer stressad av det. Som jag sa i min "text om hälsan" blir matvanorna lidande när jag blir för stressad och jag byter mat mot sötsaker för att jag inte orkar engagera mig. En stor, jättejobbig cirkel blir resultatet av allt detta som är svår att ta sig ur, men när jag har tränat (simmat) mår jag mycket bättre och känner mig glad, positiv, sköter maten och orkar engagera mig i skolan. Problemet är att komma iväg till simhallen, eller ta den där joggingturen.
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685/sjukvårdsrådgivning.se/ Motion/2006-04-27/13.12.2008
När jag sover för lite, blir skolan lidande på grund av att jag inte orkar engagera mig och så kommer jag efter och blir ännu mer stressad av det. Som jag sa i min "text om hälsan" blir matvanorna lidande när jag blir för stressad och jag byter mat mot sötsaker för att jag inte orkar engagera mig. En stor, jättejobbig cirkel blir resultatet av allt detta som är svår att ta sig ur, men när jag har tränat (simmat) mår jag mycket bättre och känner mig glad, positiv, sköter maten och orkar engagera mig i skolan. Problemet är att komma iväg till simhallen, eller ta den där joggingturen.
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685/sjukvårdsrådgivning.se/ Motion/2006-04-27/13.12.2008
Motion
Motion är viktigt för alla! Man kan träna pga olika anledningar, gå ner i vikt, få bättre kondition, bli hälsosammare, man sover också bättre när man har varit fysiskt aktiv under dagen och koncentrerar sig bättre. Hur man än tränar är det viktigt att variera övningarna så att de ej blir enformiga för då tränar man bara samma muskler.
Jag tränar ca 2 gånger i veckan och då är det gympan i skolan där det mestadels är olika fysövningar och sen simmar jag också. Simning är bra för hela kroppen och spciellt för ryggen som jag har lite problem med (då jag får väldigt ont när jag är stressad).
Internetsidan sjukvardsradgivningen.se säger att 30 minuter aktivitet, fem till sex gånger i veckan räcker för att göra gott för kropp och själ och jag tror nog att det är bra att röra på sig varje dag, men om man inte hinner kan man köra ett pass en dag på 60 minuter och strunta i träningen dagen efter.
Istället för att ta tunnelbanan eller buss kan man hoppa av en station tidigare och gå hem. Vardagsmotion är jättebra!
KÄLLOR:
http://http://www.livsmedelssverige.org/faq/veckansfraga.cfm?Call=fragorsvar&PageAction=1&id=77#77/LivsmedelsSverigeSLU/fragor och svar-livsmedelssverige/saknas/15.12-2008
Fryshusets Skolsyster/skolsköterska/09.12-2008
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685/sjukvårdsrådgivning.se/ Motion/2006-04-27/13.12.2008
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=3243/ Jessika Bjurel, Vårdguiden/ Stress/ 2008-08-11/10.12.2008
Jag tränar ca 2 gånger i veckan och då är det gympan i skolan där det mestadels är olika fysövningar och sen simmar jag också. Simning är bra för hela kroppen och spciellt för ryggen som jag har lite problem med (då jag får väldigt ont när jag är stressad).
Internetsidan sjukvardsradgivningen.se säger att 30 minuter aktivitet, fem till sex gånger i veckan räcker för att göra gott för kropp och själ och jag tror nog att det är bra att röra på sig varje dag, men om man inte hinner kan man köra ett pass en dag på 60 minuter och strunta i träningen dagen efter.
Istället för att ta tunnelbanan eller buss kan man hoppa av en station tidigare och gå hem. Vardagsmotion är jättebra!
KÄLLOR:
http://http://www.livsmedelssverige.org/faq/veckansfraga.cfm?Call=fragorsvar&PageAction=1&id=77#77/LivsmedelsSverigeSLU/fragor och svar-livsmedelssverige/saknas/15.12-2008
Fryshusets Skolsyster/skolsköterska/09.12-2008
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685/sjukvårdsrådgivning.se/ Motion/2006-04-27/13.12.2008
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=3243/ Jessika Bjurel, Vårdguiden/ Stress/ 2008-08-11/10.12.2008
måndag 15 december 2008
Mellanmål
Mellan frukost och lunch, eller lunch och middag brukar man ju få ett sug av att man vill stoppa något i munnen, då är nötter perfekt! Nötter är nyttiga för de innehåller en massa bra fetter och preteiner som mättar magen. Det finns galet många olika sorters nötter och det kan vara svårt att veta vilken som är den bästa.
Macadamianöten är den fetaste nöte, som innehåller 75% fett. Därefter kommer pekannöten tätt följd av hasselnöten och paranöten. Mandel, cashewnötter och jordnötter innehåller ca 40-50% fett. Ju mer värme nötterna har utsatts för, större chans är det att de goda fetterna har förstörts och försvunnit.
KÄLLA:
http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1404/ Olle Haglund/99-08-18/14.12.2008
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14342&epslanguage=SV /Livsmedelsverket/2008-05-26/14.12.2008
Macadamianöten är den fetaste nöte, som innehåller 75% fett. Därefter kommer pekannöten tätt följd av hasselnöten och paranöten. Mandel, cashewnötter och jordnötter innehåller ca 40-50% fett. Ju mer värme nötterna har utsatts för, större chans är det att de goda fetterna har förstörts och försvunnit.
KÄLLA:
http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1404/ Olle Haglund/99-08-18/14.12.2008
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14342&epslanguage=SV /Livsmedelsverket/2008-05-26/14.12.2008
Vad ska en nyttig måltid innehålla?
Det finns olika sorters "dieter" som anses nyttiga, den vanligaste är tallriksmodellen:
Den normala tallriksmodellen för en "vanlig" person är att äta 1/3 av ingredienserna nedan. Om du är mycket fysiskt aktiv ska du äta större portioner, men öka då alla 1/3!:
1/3 grönsaker och rotfrukter.
1/3 kolhydrater, med ett lågt GI för att ge fibrer och energi som räcker längre. T. ex. fullkornpasta, basmatiris, quinoa eller bulgur.
1/3 protein magert kött, fisk (gärna fet), fågel eller vegetariska varianter(quinoa, sojabönor, ärtor, bönor och linser).
Om du tränar ska du öka mängden, men du oka mängden av allt för att få i dig tillräckligt med nyttigheter. Drick vatten eller mjölk till.
LCHF står för "low carb high fat" och används av människor som behover ha koll pa sitt blodsocker eller vill ga ner i vikt, men pa senare tid anvander aven "vanligt" folk detta.
Den har dieten, eller metod menar att man ska dra ner pa mängden kolhydrater och oka fettintaget. Man ska inte ata pasta (varken ljus eller mork), potatis, ris eller brod eller andra grejjer med kalorier.
Istallet for att bli matt pa kalorierna (som bara fyller magen och man blir snabbt hungrig igen) ater man mer fett och protein (som gor en matt langre och haller humoret pa en jamn niva). En typisk frukost kan vara egg och bacon eller turkisk yoghyrt m. frukter och notter samt linfron. Istallet for att ata klyftpotatis till kycklingen kan man koka broccoli t.ex.
Det har ar min favorit"diet" da man inte blir uppblast i magen(av mjölen=kolhydraterna), men det kan vara lite jobbigt att inte ata brod etc, men det ater jag iaf!
Sa det ar svart att fa ett svar pa denna fraga, eftersom alla tycker olika (och behover olika saker i kroppen for att ma bra) om vad de tycker ar bra, men jag tycker iaf att sa lange man ater tallriksmodellen ar det en nyttig maltid, sen kan man ju alltid diskutera det, men ett kort svar skulle vara att tallriksmodellen ar en nyttig maltid.
Dålig diet
Alla dieter sägs ju vara bra, men hur ska man kunna veta vad som faktiskt funkar och det som inte funkar? Om man väljer att använda pulver som diet och beställer på internet måste du verkligen ha kollat upp vad det innehåller! Läs också andra artiklar som handlar om pulvret på andra sidor, eller fråga i en träningsaffär vad de tycker om just den dieten.
Per Brændgaard Mikkelsen skriver på iForm.se att "ett bra pulver ska täcka dagsbehovet av protein, vitaminer, mineraler och kostfiber. Man ska alltså kunna avstå helt från vanlig mat" och det är precis det här som jag tycker verka jättekonstigt. Eller det är klart man går ner i vikt om man bara dricker pulver, men när man slutar med dieten sen och äter vanlig mat kommer man gå upp de kilon man tappade förut.
http://www.veckorevyn.com/bloggar/spark-i-baken/2008/05/28/crash-diet-trash-diet/index.xml
http://www.iform.se/Crosslink.jsp?d=933&a=732 / Per Brändgaard Mikkelsen/saknas/10.12.2008
Den normala tallriksmodellen för en "vanlig" person är att äta 1/3 av ingredienserna nedan. Om du är mycket fysiskt aktiv ska du äta större portioner, men öka då alla 1/3!:
1/3 grönsaker och rotfrukter.
1/3 kolhydrater, med ett lågt GI för att ge fibrer och energi som räcker längre. T. ex. fullkornpasta, basmatiris, quinoa eller bulgur.
1/3 protein magert kött, fisk (gärna fet), fågel eller vegetariska varianter(quinoa, sojabönor, ärtor, bönor och linser).
Om du tränar ska du öka mängden, men du oka mängden av allt för att få i dig tillräckligt med nyttigheter. Drick vatten eller mjölk till.
LCHF står för "low carb high fat" och används av människor som behover ha koll pa sitt blodsocker eller vill ga ner i vikt, men pa senare tid anvander aven "vanligt" folk detta.
Den har dieten, eller metod menar att man ska dra ner pa mängden kolhydrater och oka fettintaget. Man ska inte ata pasta (varken ljus eller mork), potatis, ris eller brod eller andra grejjer med kalorier.
Istallet for att bli matt pa kalorierna (som bara fyller magen och man blir snabbt hungrig igen) ater man mer fett och protein (som gor en matt langre och haller humoret pa en jamn niva). En typisk frukost kan vara egg och bacon eller turkisk yoghyrt m. frukter och notter samt linfron. Istallet for att ata klyftpotatis till kycklingen kan man koka broccoli t.ex.
Det har ar min favorit"diet" da man inte blir uppblast i magen(av mjölen=kolhydraterna), men det kan vara lite jobbigt att inte ata brod etc, men det ater jag iaf!
Sa det ar svart att fa ett svar pa denna fraga, eftersom alla tycker olika (och behover olika saker i kroppen for att ma bra) om vad de tycker ar bra, men jag tycker iaf att sa lange man ater tallriksmodellen ar det en nyttig maltid, sen kan man ju alltid diskutera det, men ett kort svar skulle vara att tallriksmodellen ar en nyttig maltid.
Dålig diet
Alla dieter sägs ju vara bra, men hur ska man kunna veta vad som faktiskt funkar och det som inte funkar? Om man väljer att använda pulver som diet och beställer på internet måste du verkligen ha kollat upp vad det innehåller! Läs också andra artiklar som handlar om pulvret på andra sidor, eller fråga i en träningsaffär vad de tycker om just den dieten.
Per Brændgaard Mikkelsen skriver på iForm.se att "ett bra pulver ska täcka dagsbehovet av protein, vitaminer, mineraler och kostfiber. Man ska alltså kunna avstå helt från vanlig mat" och det är precis det här som jag tycker verka jättekonstigt. Eller det är klart man går ner i vikt om man bara dricker pulver, men när man slutar med dieten sen och äter vanlig mat kommer man gå upp de kilon man tappade förut.
http://www.veckorevyn.com/bloggar/spark-i-baken/2008/05/28/crash-diet-trash-diet/index.xml
http://www.iform.se/Crosslink.jsp?d=933&a=732 / Per Brändgaard Mikkelsen/saknas/10.12.2008
Rökning
Rökning
Tobak består av åtminstone tre substanser som kan orsaka problem: Tjära, Kolmonoxid och Nikotin.
Tobak består av åtminstone tre substanser som kan orsaka problem: Tjära, Kolmonoxid och Nikotin.
Tjära är en svart klibbig substans som sätter sig i slemhinnorna, i näsan och i lungorna. Detta försämrar slemhinnornas funktion att skydda mot smuts och damm. Effekterna av tjäran kan leda till bronkit, lungemfysem, lungcancer och strupcancer.
Kolmonoxid Är en färglös gas. Den påverkar blodet till att inte transportera syre lika bra som tidigare. Detta gör att hjärta och andra organ i kroppen får mindre syre. Kolmonoxid skadar ocksa blodådrornas väggar så att fett och kalcium lättare sätter sig i dem. Kolmonoxid påverkar till försämrad kondition, svagare skelett, hjärtproblem (hjärtinfarkt och hjärnblödning).
Nikotin stimulerar nervsystemet, vilket gör att hjärtat slår snabbare, vilket orsakar höjt blodtryck. Nikotin leder till beroende och hypertoni (för högt blodtryck).
När en rökare känner obehag i kroppen, beror detta på att nikotinhalten i kroppen sjunkit (för mycket). Efter första blosset på en ny cigarett, är nikotinet tillbaka i hjärnan inom 7 sekunder. Effekterna av en ny dos nikotin märks snabbt. På detta sätt orsakar nikotin ett fysiskt beroende. Kroppen vill ha substansen om och om igen.
Exempel på risker man har som rökare om man röker ett paket cigaretter om dagen och drar halsbloss, jämfört med en icke-rökare:
*15 gånger större risk att få lungcancer
*tio gånger större risk att få matstrupscancer
*fem gånger större risk att få hjärtinfarkt om man är under 50 år
*tre gånger större risk att få hjärtinfarkt om man är äldre än 50 år
*tre gånger större risk att få urinblåsecancer
*tre gånger större risk att få stroke
*tre till fyra gånger större risk att få tandlossning
Genom att röka försämras även konditionen drastiskt, hyn torrare och hes röst är vanligt.
måndag 8 december 2008
Ergonomi
Eftersom man jobbar mycket vid dator i skolan, inom arbetslivet och på fritiden är det viktigt att sitta rätt, man kan annars få mycket problem i rygg etc. Här har jag skrivit lite om hur man ska sitta(eller stå!) när man använder datorn.
När man sitter vid ett bord och andvänder datorn ska man sitta med rak rygg och nacke och helst ha stöd vid svanken (det kan man få genom att använda separat svankstödskudden eller bra kontorsstol), musklerna kan då slappna av lättare.
Du ska också sänka dina axlar så att skuldermuskelaturen slappnar av. Upphöjda axlar kan efter en tid ge värk i nacke och skuldror. Undvik gamnacke, att du håller huvudet framskjutet och böjer halsen. Det minskar belastningen på nack-och halsmuskulaturen. Handlederna och underarmarna ska ha stöd ända från armbågen eftersom man då kan slappna av mer i nacke och skuldror. Om man struntar i detta kan man riskera att få musarm.
Fötterna ska stödja sig mot antningen golvet eller en fotstöd och bordshöjden ska vara inställd så att vinkeln mellan över-och underarmen bildar 90 grader. Man kan då lättast vila armen mot bordsytan.
Skärmen ska helst stå ca 70 sm från ögonen och man ska undvika att få dagsljus på den. Musen ska man försöka att använda nära kroppen och inte ha utåtvinklad arm. Man ska undvika att rikta handlederna uppåt, därför ska man använda ett lågt tangentbord. Det är också bra att använda handledsstöd för att minska belastningen av underarmen.
Besvär man kan få om man är oergonomisk:
Musarm är ett känt tecken på en oergonomisk datorarbetsplats. Om du inte alls tänker på ergonomin vid datorarbete kan du mycket väl få musarm.
Om du har värk eller är stel i t.ex. (de vanligaste områderna) arm, handled, fingrar, nacke, axlar och rygg kan du ha fått musarm (som är ett samlingsnamn för stelhet eller värk i dessa områden). Musarm uppstår när du exempelvis sitter mycket i samma ställning och inte rör dig på en lång period, musklerna blir väldigt överarbetade och de muskler som ej används lika mycket kan bli mycket stela (eftersom de är ovana vid att röra på sig).
(
Besvären beror bland annat på låsta monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs under en lång period. Framför allt är det grupper av små muskelfibrer som är särskilt utsatta. De så kallade Askungefibrerna är de muskelfibrer som ständigt är ansträngda. Askungefibrerna har fått sitt namn av att de är de muskelfibrer som ansträngs först och vilar sist när muskel arbetar. (I sagan var Askungen den som först fick gå upp på morgonen för att arbeta och den som sist fick gå till vila).Stress och för få pauser i arbetet kan göra askungefibrerna spända vilket kan leda till överansträngning i musklerna och därmed värk i form av musarm. Om man fortsätter att anstränga musklerna när de redan är överansträngda kan man få svårt att till exempel skriva med en vanlig penna, knäppa knappar och utföra annat arbete då finmotoriken används. )
KÄLLOR:
Musarm
Ergonomi
När man sitter vid ett bord och andvänder datorn ska man sitta med rak rygg och nacke och helst ha stöd vid svanken (det kan man få genom att använda separat svankstödskudden eller bra kontorsstol), musklerna kan då slappna av lättare.
Du ska också sänka dina axlar så att skuldermuskelaturen slappnar av. Upphöjda axlar kan efter en tid ge värk i nacke och skuldror. Undvik gamnacke, att du håller huvudet framskjutet och böjer halsen. Det minskar belastningen på nack-och halsmuskulaturen. Handlederna och underarmarna ska ha stöd ända från armbågen eftersom man då kan slappna av mer i nacke och skuldror. Om man struntar i detta kan man riskera att få musarm.
Fötterna ska stödja sig mot antningen golvet eller en fotstöd och bordshöjden ska vara inställd så att vinkeln mellan över-och underarmen bildar 90 grader. Man kan då lättast vila armen mot bordsytan.
Skärmen ska helst stå ca 70 sm från ögonen och man ska undvika att få dagsljus på den. Musen ska man försöka att använda nära kroppen och inte ha utåtvinklad arm. Man ska undvika att rikta handlederna uppåt, därför ska man använda ett lågt tangentbord. Det är också bra att använda handledsstöd för att minska belastningen av underarmen.
Besvär man kan få om man är oergonomisk:
Musarm är ett känt tecken på en oergonomisk datorarbetsplats. Om du inte alls tänker på ergonomin vid datorarbete kan du mycket väl få musarm.
Om du har värk eller är stel i t.ex. (de vanligaste områderna) arm, handled, fingrar, nacke, axlar och rygg kan du ha fått musarm (som är ett samlingsnamn för stelhet eller värk i dessa områden). Musarm uppstår när du exempelvis sitter mycket i samma ställning och inte rör dig på en lång period, musklerna blir väldigt överarbetade och de muskler som ej används lika mycket kan bli mycket stela (eftersom de är ovana vid att röra på sig).
(
Besvären beror bland annat på låsta monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs under en lång period. Framför allt är det grupper av små muskelfibrer som är särskilt utsatta. De så kallade Askungefibrerna är de muskelfibrer som ständigt är ansträngda. Askungefibrerna har fått sitt namn av att de är de muskelfibrer som ansträngs först och vilar sist när muskel arbetar. (I sagan var Askungen den som först fick gå upp på morgonen för att arbeta och den som sist fick gå till vila).Stress och för få pauser i arbetet kan göra askungefibrerna spända vilket kan leda till överansträngning i musklerna och därmed värk i form av musarm. Om man fortsätter att anstränga musklerna när de redan är överansträngda kan man få svårt att till exempel skriva med en vanlig penna, knäppa knappar och utföra annat arbete då finmotoriken används. )
KÄLLOR:
Musarm
Ergonomi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
