Ergonomi

Eftersom man jobbar mycket vid dator i skolan, inom arbetslivet och på fritiden är det viktigt att sitta rätt, man kan annars få mycket problem i rygg etc. Här har jag skrivit lite om hur man ska sitta(eller stå!) när man använder datorn.

När man sitter vid ett bord och andvänder datorn ska man sitta med rak rygg och nacke och helst ha stöd vid svanken (det kan man få genom att använda separat svankstödskudden eller bra kontorsstol), musklerna kan då slappna av lättare.

Du ska också sänka dina axlar så att skuldermuskelaturen slappnar av. Upphöjda axlar kan efter en tid ge värk i nacke och skuldror. Undvik gamnacke, att du håller huvudet framskjutet och böjer halsen. Det minskar belastningen på nack-och halsmuskulaturen. Handlederna och underarmarna ska ha stöd ända från armbågen eftersom man då kan slappna av mer i nacke och skuldror. Om man struntar i detta kan man riskera att få musarm.

Fötterna ska stödja sig mot antningen golvet eller en fotstöd och bordshöjden ska vara inställd så att vinkeln mellan över-och underarmen bildar 90 grader. Man kan då lättast vila armen mot bordsytan.

Skärmen ska helst stå ca 70 sm från ögonen och man ska undvika att få dagsljus på den. Musen ska man försöka att använda nära kroppen och inte ha utåtvinklad arm. Man ska undvika att rikta handlederna uppåt, därför ska man använda ett lågt tangentbord. Det är också bra att använda handledsstöd för att minska belastningen av underarmen.

Besvär man kan få om man är oergonomisk:
Musarm är ett känt tecken på en oergonomisk datorarbetsplats. Om du inte alls tänker på ergonomin vid datorarbete kan du mycket väl få musarm.


Om du har värk eller är stel i t.ex. (de vanligaste områderna) arm, handled, fingrar, nacke, axlar och rygg kan du ha fått musarm (som är ett samlingsnamn för stelhet eller värk i dessa områden). Musarm uppstår när du exempelvis sitter mycket i samma ställning och inte rör dig på en lång period, musklerna blir väldigt överarbetade och de muskler som ej används lika mycket kan bli mycket stela (eftersom de är ovana vid att röra på sig).

(
Besvären beror bland annat på låsta monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs under en lång period. Framför allt är det grupper av små muskelfibrer som är särskilt utsatta. De så kallade Askungefibrerna är de muskelfibrer som ständigt är ansträngda. Askungefibrerna har fått sitt namn av att de är de muskelfibrer som ansträngs först och vilar sist när muskel arbetar. (I sagan var Askungen den som först fick gå upp på morgonen för att arbeta och den som sist fick gå till vila).Stress och för få pauser i arbetet kan göra askungefibrerna spända vilket kan leda till överansträngning i musklerna och därmed värk i form av musarm. Om man fortsätter att anstränga musklerna när de redan är överansträngda kan man få svårt att till exempel skriva med en vanlig penna, knäppa knappar och utföra annat arbete då finmotoriken används. )


KÄLLOR:
Musarm
Ergonomi